När vi gick profylaxkursen inför förlossningen fick jag i uppdrag att skaffa en målbild. Denna målbild skulle jag sedan använda mig av vid förlossningen för att samla kraft att komma vidare och slutföra det stora.
Den målbild jag målade upp i mitt inre var en härlig promenad i skogen med hundarna och Miranda i bärsele på magen. På marken blommar blåsippor, vårfåglar sjunger och solen värmer mitt ansikte.
Under förlossningen tänkte jag inte på målbilden en endaste gång - det varken hann eller förmådde jag i mitt omtöcknade tillstånd. Idag däremot, när jag gick i skogen med hundarna och Miranda i bärselen på magen, kom jag att tänka på målbilden. Jag upplevde det precis såsom jag föreställt mig i mina tankar. Två saker kom över mig: Jag fixade det. Miranda är hos oss! Och två, våren är ÄNTLIGEN här.
:-)
Det blir inte alltid som man tänkt sig, men det brukar blir ganska bra ändå! Stort grattis till er fina lilla Miranda! Kram från Sofia & Adam
SvaraRaderaSnart kan målbilden bli att Miranda tar ut hundarna på morgonen och Mamma och Pappa ligger kvar och trynar :-)
SvaraRaderaNä förlossningen blev inte alls som jag hade tänkt mig. Faktum är att det gick bättre än jag hade hoppats! :-)
SvaraRaderaKul att se dig här i bloggen Sofia. Adam är en riktig liten sötnos.