Hemma igen

Nu är vi hemma igen efter en trevlig tripp till Härnösand. Det var extra kul att träffa lilla Adam, världens gulligaste traktorexpert. :-)

Det är kul att åka bort men nu känns det faktiskt skönt att vi har rest färdigt för i sommar. Även om Mir är jätteduktig i bilen och överhuvudtaget när vi åker iväg, märker vi att hon påverkas av miljöombytena. Det är särskilt tydligt nu, när hon är i en känslig så kallad utvecklingsperiod med oroliga nätter. Det blir liksom extra oroligt.

På tal om nätter så har vi sedan ett par veckor tillbaka slutat med nattamningen, vilket tycks fungera bra. Nätterna är dock riktigt jobbiga nu eftersom hon sover oroligt och drömmer mycket. Hon kan plötsligt vakna med ett ångestfyllt vrål och vi får trösta en hel del innan hon kan somna om igen. Helst ska vi bära omkring med henne tätt intill oss för att hon ska somna.

Ända sedan Miranda föddes (och även innan för den delen) har hon känts väldigt stark i kroppen. Endast två veckor gammal kunde hon t.ex. hålla upp huvudet när jag drog upp henne i armarna från skötbordet. Nu är hon helt galen med sin lilla kropp. Ålar och rullar hit och dit, sparkar hårt och skjuter ifrån. Plötsligt har hon lyckats vända sig i sin säng så att hon ligger med huvudet mot fotändan. När vi tog femmånaderssprutorna på BVC i måndags fick jag hålla henne riktigt hårt för att hon skulle vara still. Det är fascinerande att en så liten människa kan vara så stark.

Favoritsaken just nu är en grön haklapp med djur på. När hon ser den ylar hon av lycka och kastar sig framåt för att försöka få tag på den. Och plötsligt har det blivit superkul att slänga alla saker på golvet. Så fort hon får tag på en sak dängs den ner i golvet så hårt och bestämt som möjligt. Om jag så plockar upp sakerna 20 gånger, är det lika kul att slänga ner dem igen. Hon har även upptäckt att skötbordet har en baksida. Eller baksida och baksida, snarare att det finns något bakom henne på skötbordet. Numera ålar hon runt och försöker få tag i alla skojiga prylar som förvaras på hyllorna.

Hon har även upptäckt att hundarna har mjuk päls som det är mysigt att dra i. Det är tur att våra hundar är så snälla, men vi får verkligen passa så att hon inte tar i för hårt. Det vore hemskt om hon skulle göra illa hundarna och därmed skapa en konflikt.


Wow, vilka mjuka fina öron!

Dagens motion: Minimalt. Några korta hundpromenader bara. Å andra sidan har jag grävt och rensat i rabatten i nästan två timmar. Allt räknas. Under dagarna i Härnösand brändes inte mycket fläsk, snarare tvärtom (mamma lagar god mat och vi bodde på hotell = mycket frukost).